Centralbanksprojektet kommer att använda medel från banker för att finansiera tekniksektorn. År 2019 uppgick intäkterna till 1 400 274,4 miljoner rand.
Centralbanken kräver en egen fond, medan ekonomiministeriet kämpar för att avskaffa 248 offentliga medel i ett försök att eliminera så kallade "öronmärkta pengar" från budgeten. Ett lagförslag om centralbankens autonomi, som för närvarande behandlas i deputeradekammaren, innehöll en artikel som föreskriver inrättandet av en fond för att subventionera myndighetens "investeringar och strategiska projekt".
Finansieringen av projektet kommer att komma från belopp som banker betalar till centralbanken för användning i tekniksystem. Bara under 2019 uppgick intäkterna till 1 400 274,4 miljoner rand. Det finns ännu ingen uppskattning av hur mycket som faktiskt kommer att fördelas till fonden.
Kompletterande lagförslag nr 112, angående centralbankens autonomi, som Jair Bolsonaros regering skickade till kongressen förra året, införlivades i ett annat förslag som hade legat i kammaren sedan 1989, nr 200, för att underlätta handläggningen.
Fasta fyraårsperioder för centralbankens president och myndighetens åtta direktörer var en av huvudpunkterna i texten. Den federala representanten Celso Maldaner (MDB-SC) var föredragande för ärendet. I sin rapport inrättar Celso den nationella fonden för utveckling av finansiella system, ett ansvarsområde för centralbanken. Regeringens förslag, som lades fram 2019, inkluderade inte en sådan fond.
Enligt en undersökning av tidningen O Estado de S. Paulo och Broadcast (Grupo Estados nyhetssystem i realtid) var införandet av artikeln en begäran från centralbanken själv.
Avsikten är att ”öronmärka” pengarna för användning främst i teknikprojekt, en av prioriteringarna för bankens nuvarande president, Roberto Campos Neto.
Artikeln föreskriver att centralbanken ska förvalta resurserna i enlighet med föreskrifter som centralbanken själv ska utfärda, baserat på riktlinjer från Nationella monetära rådet (CMN). Det råder fortfarande ingen säkerhet om hur resurserna ska användas eller hur mycket fonden kommer att ha till sitt förfogande. Enligt centralbanken kommer föreskrifter som ska utfärdas av Nationella monetära rådet att avgöra hur stor andel av bankernas årliga betalningar som ska gå till fonden.
Förslaget innebär att centralbanken endast ska rapportera om användningen av medlen till CMN, som består av centralbankens president, ekonomiministern och ekonomiministeriets särskilda finanssekreterare.
Inrättandet av fonden står i motsats till förslaget till konstitutionsändring nr 187, som började behandlas i senaten förra året och stöds av ekonomiministeriet, och som förutser att alla 248 underkonstitutionella fonder (som inte föreskrivs i konstitutionen), vilka koncentrerar cirka 220 miljarder rand i resurser, ska avskaffas.