På grund av Morokrisen öppnade dollarn högre igen i fredags (24) och återupptog därmed historiska toppar för nominella växelkurser. Allt tyder på att denna topp bara har en tendens att växa.
Den politiska spänningen kring avskedandet av generaldirektören för den federala polisen och förväntningen på domare Moros avgångsbesked på fredag är den främsta orsaken till ökningen.
Tidigt på morgonen såldes dollarn för R$ 5,5747, en ökning med 0,84%. Som högsta punkt hittills nådde den R$ 5,5822, och trenden är att stänga med ytterligare ett rekord.
Igår stängde dollarn också kraftigt högre på 2,21%, på R$ 5,5285, ett nytt nominellt stängningsrekord, men vid dagens högsta notering under handeln nådde den R$ 5,5300. Under månaden ackumulerade dock valutan en högsta notering på 6,40%. Under året är apprecieringen 37,87%.
Politisk kris med Moro och valutauppgång.
I ett officiellt uttalande tillkännagav centralbanken auktioner denna fredag av dollarlinjer och valutaswapkontrakt för att förlänga förfallodagen i båda instrumenten, med ett totalt erbjudande på 1,4 billion USD och 3,5 miljarder USD.
Den politiska spänningen med Moro kvarstår, men vi vet inte hur länge. Sergio Moros medarbetare sa att han blev överraskad av publiceringen i den officiella tidningen i fredags (24) av att delegaten Maurício Valeixo hade avskedats.
Enligt ministerns samtalspartners gillade Moro dessutom inte president Jair Bolsonaros beslut och avser därför att tillkännage sin avgång från regeringen vid en presskonferens som är planerad till klockan 11 på ministeriets högkvarter.
Finansmarknaden är återigen instabil.
Enligt publikationen i Globo försämrades finansmarknaderna i Brasilien kraftigt dagen innan efter nyheten om att justitie- och säkerhetsministern Sergio Moro hade avgått efter president Jair Bolsonaros beslut att ändra den federala polisens generaldirektorat.
Den här artikeln uppdateras, men fortsätt följa vår Digital Seguro-portal för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna. Brasilien och världen.
Hur som helst, glöm inte att dela.
Källa: G1 Ekonomi